Hur upplever du skillnaden att titta på fotboll när det inte finns någon publik på läktaren?

Jag slötittade på en av Champions League-matcherna förra veckan som spelades i Ryssland. Matchen var väl inget särskilt att orda om. Istället började fundera på en annan sak.

Det satt riktiga människor på läktaren. Inte bara pappgubbar, journalister eller vakter. Riktiga människor. Så som det var förr i tiden.

Folk som hejade, sjöng, viftade med flaggor och halsdukar och kanske till och med ett och annat burop.

Allt det där som hör till.

Jag kom på mig själv att börja le. Jag blev glad av att se publik. Det kändes jättebra.

Just nu får vi väl vara glada att det trots allt finns någon fotboll att titta på överhuvudtaget. Men ändå! Känslan att publiken och känslan är nästan lika viktigt som själva spelet har aldrig varit tydligare för mig än just nu.

Håller du med mig? Visst vore det härligt att snart få se alla arenor med publiken tillbaka!

Det är bara att hålla både tummar och avstånd för att det snart blir så.

Den här helgen tittar vi lite extra på om Liverpool kan hänga av Manchester City. Känns också spännande om Fulham kan följa upp sin seger senast i londonderbyt mot West Ham.

Trevlig fotbollshelg!