Ingen gillar någon – Det är West London Derby. Det är derbytätt i London och då svallar känslorna. Tipsextra.online är ju fotbollsbloggen där du inte läser nyheter som ”mainstream-media” serverar. Vi vill lyfta fram det som du vill veta som fotbollstokig och som inte skrivs om annars.
Det finns en företeelse i London som kallas West London Derby. Ett sånt kan utspela sig mellan vilka som helst av Fulham, Chelsea, Queens Park Rangers och Brentford. 4 klubbar som ligger bara en schysst målvaktsutspark från varandra.
Och för att uppmärksamma helgens matcher mellan Chelsea och Brentford, QPR – Fulham tänkte vi reda ut vem som egentligen gillar varann minst i den fyrlagskombinationen…
Det är ju komplicerat det här eftersom alla fyra lagen nästan aldrig spelar i samma divisioner. Det gör att antalet gånger man mötts är olika, väldigt olika. Till exempel mötte inte Chelsea Fulham någon gång mellan 1986 och 2001. Chelsea har faktiskt bara mött Brentford 2 gånger sedan 1950.
Helgens match, Chelsea mot Brentford, har nästan aldrig spelat i ligan eftersom lagen knappt har delat division. Förra gången det var seriematch var 1947 .
Och för att sätta detta derbyfenomen i perspektiv så har det spelats färre West London Derby´s än Merseysidederbys, trots att det är fyra lag jämfört med två.
2011/2012 spelade ju Chelsea, QPR och Fulham i Premier League och det är ett av mycket få tillfällen.
Vem i West London tycker minst om varandra då?
Det gjordes en undersökning 2012 om vilka respektive lag hade som Main Rivals. Så här blev resultatet:
Fulham ansåg att QPR är deras värsta fiender. Chelsea på andra plats och Brentford på tredje.
QPR tycker mest illa om Chelsea, sedan Fulham och jämnt skägg mellan Cardiff och Stoke på tredjeplats.
Brentford avskyr Fulham, 2:a kom QPR och Chelsea som trea.
Och vad tror du Chelsea svarade?
Carefree… Åtminstone vad det gällde West London…
I Chelsea handlade det mer om Arsenal, Spurs och Man United
QPR vinner igen – Är formen på väg tillbaka? Efter en överraskande start höst- och vintersäsong kom plötsligt dippen i formen. Laget var nästan där. Nästan och nosade på en av dom två vinstlotterna som finns i serien. Att få gå direkt till Premier League.
Det tidigare betryggande avståndet ned till den försmädliga sjundeplatsen har ju nästan ätits upp efter den senaste raden av förluster.
Därför var det starkt att vända ett underläge borta mot Luton. Först en kvittering på straff och sedan ett sent avgörande av Rob Dickie, mittbacken som gjorde så många avgörande mål i början av säsongen.
Nu var han tillbaka igen som målskytt, på hörna i slutminuterna.
Så än finns chansen kvar för QPR, både att behålla sin kvalplats och kanske kunna vara med och slåss om någon av direktplatserna.
Men i så fall krävs det att det är slut med slarviga förluster och att bortamatchen mot Luton var början på en ny segerrad.
Så här sa tränaren Mark Warburton till BBC efter matchen:
”Det var ingen tvekan om att vi var tvungna att hitta ett svar på motgångarna som vi haft de senaste matcherna, vi har varit frustrerade i att inte kommit upp i normal standard.
Laget har jobbat hårt den senaste veckan och vi var redo för den här utmaningen.”
För den som gillar engelsk fotboll har man en härlig fotbollslördag framför sig.
Det börjar direkt med tidiga matchen Man City – Arsenal. En match där stackars Arsenal, efter två raka förluster, bara måsta resa sig. Frågan är bara om City, som knappt torkat tårarna efter att ha missat Ronaldo på upploppet, är med på att tappa poäng den här dagen?
Större under har hänt! Även om få tror att Arsenal ska kunna kriga till sig ens ett kryss. Men osvuret är bäst…
En av våra redaktionsmedlemmar tror att han har lösningen: ”Arteta ut, Conte in”. Det lär dom inte hinna till denna matchen. Men kanske vore det rätt medicin.
Den andra stormatchen blir en kraftmätning mellan Liverpool och Chelsea. Båda lagen vill vinna ligan. Båda lagen har full pott och deras målskyttar är i form.
Den stora frågan är om Van Dijk kommer klara av att plocka ned Lukaku? Det blir något av giganternas kamp och GISSA om båda lagen vill vinna. 90 minuter fotbolls-schack väntar.
Hur matchen går beror på vilket av lagen som kan pressa sig upp till toppnivå redan i tredje omgången. Det är tidigt på säsongen och inget av lagen har kunnat sätta spelet till 100 % över sommaren, eftersom nästan alla varit borta för EM-spel eller andra turneringar.
Men nu är det redan blodigt allvar. Vilken match det kommer bli!
Äntligen live igen!
Mitt i mellan dom här två matcherna gör Tipsextra.Online äntligen entré live på engelsk mark. Vi kommer bevaka matchen i Championship mellan QPR och Coventry. Äntligen på plats!
Att det sker skrällar i cupen är ingen ovanligt men när småklubbarna går långt är det som riktiga Askungehistorier. Här kommer några som cupskröllar vi minns under de senaste åren.
Lincoln City, 2017
Licnoln City med det fantastiskta smeknamnet ”Red Imps” blev den första lag utanför ligasystemet , sedan 1914 för att nå FA Cupens kvartfinal i och med en 1-0-seger över Premier League laget Burnley.
Innan Lincoln slog ut sin första Premier League-motståndare eliminerades Guiseley, Altrincham, Oldham och Championshiplagen Ipswich Town och Brighton i tredje respektive fjärde omgången. I kvarten tog det dock stopp med 5-0 mot Arsenal.
Lincoln tog sig också tillbkaka till ligasystemet 2017
Bradford City, 2015
Tredje divisionslaget Bradford slog ut Halifax Town, Dartford och sedan Championshiplaget Millwall för att i fjärde rundan ställa mot mäktiga Chelsea. De blivande Premier League-mästarna tog en stabil 2-0-ledning hemma på Stamford Bridge och allt verkade gå enligt plan. Men sedan hände det, Bradford kom tillbaka med och gjorde fyra mål för skapade en av de största FA-cup skrällarna under senare år.
Bradford visade heller inga tecken på baksmälla och slog ut Sunderland i 5: e omgången och tvingade Reading till omspel innan cupäventyret tog slut i kvarten.
Sheffield United, 2014
Sheffield UNited var i många ett lag som inte alls spelade på den nivån dom gör idag, Sheffield United var 2014 i tredje divisionen, Efter segrar mot Colchester och Cambridge United i de två första omgångarna, tvungna att möta lag från högre divisioner den resten vägen fram i cupen.
Sheffield slog först Premier League-klubbarna Aston Villa och Fulham och tog sedan hand om Nottingham Forest och Charlton från the Championship. United tog sedan ledningen två gånger mot Hull på Wembley, för att till slut falla 5-3 i en het semifinal.
Wigan, 2013
Wigan behövde bara slå ett Premier Leaguelag för att komma till sin första FA-cupfinal någonsin, en imponerande 3-0-seger i Everton i kvartfinalen. I Finalen på Wembley var de dock Manchester City som väntade. Ingen förväntade sig att Wigan skulle slå de regerande ligamästare ledda av Roberto Mancini.
Men Roberto Martinezs män stod emot Citys superstjärnor och efter en heroisk instats kunde Ben Watsons avgöra med matchen enda mål på tilläggstid. Tre dagar senare i Premier League förlorade Wigan med 4-1 mot Arsenal och blev i och med detta de första FA-cup vinnarna som degraderades under samma säsong.
Wigan are the Winners
Luton Town, 2013
Luton Town är bara ett av tre icke-ligalag under de senaste 30 åren som når den femte omgången i FA-cupen. Detta innebär alltså att man spelar i den femte divisionen eller lägre i det engelska ligasystemet.
Luton slog Cambridge United i den fjärde kvalet, sedan Nuneaton, Dorchester och Championshiplaget Wolverhampton för att nå den 4: e omgången. Där Hatters sensationellt slog Norwich, då ett mittenlag i Premier League, innan de gick bet mot Millwall i 5: e omgången där de förlorade med 3-0 hemma.
Wimbledon slog Liverpool 1988
Liverpool var på 1980-talet ett europeiskt storlag. De hade inte bara dominerat engelsk fotboll utan var en stor kraft i de europeiska cuperna. I FA Cup-finalen 1988 gick the Reds in på Wembley som engelska mästare och ställdes mot lilla Wimbledon, ett lag som inte ens var med i ligasystemet för ett decennium tidigare.
Dons fixade en en rejäl skräll genom att vinna med 1-0. Matchen var en händelserik affär eftersom Liverpools Peter Beardsley hade ett mål, felaktigt?, bortdömd och Dave Beasant målvakt i Wimbledon räddade en svag straff från John Aldridge.
Wimbledons cuphjälptar med målvakten Dave Beasant i sptesen
Chefen är tidigt ut idag med Europatips Tisdag. För hoppningsvis spelas alla matcher så vi slipper lottning. Som vanligt luriga Championship matcher men några fina spikar har vi ändå hittat där.
Se raden och våra tankar om den här nedan.
Europatips tisdag 29/12
Europatips Tisdag 29/12
Våra säkra
Var Arsenals comeback mot Chelsea en engångshistoria eller har man hittar rätt balans på planen och kemi i laget. Vi hoppas det och tror på dem även mot Brighton.
Luton, spiken som kanske sticker ut mest, med tre raka utan seger tror vi att den kommer nu. Bristol vann senast mot jumbon WYcombe men hade innan dessa tre raka förluster. Luton har dock inte förlorat hemma på 2 månader och i fjol när lagen möttes vann bägge lagen hemma med 3-0. Vi går på hemmalaget idag med.
Nyssnämda Wycombe, sist i Championship, tar emot Cardiff. Cardiff ligger mitt i tabellen och vill man och slåss om en kvalplats till Premier League måste vinna denna för att haka på annars kan man nog glömma den här säsongen.
I andra änden av tabellen tar serieledande Norwich mot QPR som halkat ner till 19:e plats. Visserligen är QPR i stor behov av poäng men klasskillnaden här bör vara för står och vi tror Norwich är det klart bättre laget för tillfället.
Avslutningsvis lite spanskt. Barcelona mot Eibar och visst har Barca svajjat i ligan och ligger bara femma men mot 17:e placerade Eibar måste vi tro på en säker etta, även utan Messi.
Men United då?
Vi garderar Manchester United i öppningsmatchen, Wolverhampton är bra på att stjäla poäng mot de stora lagen då man slipper vara bollförarande. Senast var det mot Tottenham då man fixade ett kryss. Tror på, X idag med men fyller på med ettan.
Mer om Premier League matcherna senare,
Lycka till mot 13 rätt!
Vi spekulerade ju att Liverpool hade ett guldläge att i rycka i toppen av Premier Leauge inför matchen mötet mot West Bromwich . Du läste väl inlägget då, annars hittar du det här: Guldläge för Liverpool
Arsenal slog Chelsea i går var det underskattning eller dålig motivation hos the Blues: Eller var det bara att the Gunners kunde spela utan press, och hur blir det då mot Brighton i veckan? Ja vi spekulerade redan då om mathcen i kväll: Ställa ut skorna duger inte
Vad tycker ni förresten om det täta matcherna i Engand kring jul och nyår. Vi älskar det men tränarna med Klopp i spetsen är förskräckligt gnälliga. Nu ser åtminstone vi fram emot ett par härliga mellandagar med riktigt mycket härlig fotboll. Läs vår artikel i ämnet. Dags att sluta gnälla-bästa tider är nu
Är Klopp lite väl gnällig?
Ps. Du följer väl oss på Facebook. Vi heter naturligtvis tipsextra.online där också!
Boxing Day och Queens Park Rangers. Dags för riktig fotbollstradition när QPR ska spela Annandagsfotboll. Eftersom juldagen är en matchfri dag ges tillfälle att fokusera på ett av redaktionens favoritlag.
Långt från titlar, europaspel och avancemang. Men nära till det som riktig engelsk ligafotboll kännetecknas av: Närhet, känsla och tillfällig glädje eller sorg.
Glädje om laget skulle råka vinna, speciellt med ett mål i slutminuten.
Sorg om det blir tvärtom. En ledning som tappas i slutet kan ibland kännas värre än en hopplös storförlust.
Jag vet att jag har många Rangers med mig när jag känner en viss besvikelse på hur den här säsongen har börjat. Men vi lägger det åt sidan för en stund och kollar lite på hur dom senaste årens Boxing Day Football har gått för dom randiga krigarna.
Dom senaste 3 åren gisk det så här:
Förra året, ja det var bara ett år sedan, var allt som vanligt. Publik på arenan, som var Reading´s hemmaplan. Där det var stor uppståndelse i England eftersom matchen blev flyttad till 7.30 på kvällen. Ingen traditionell Boxing Day 15.00 fotboll alltså.
Hur gick det då? Ja, inget vidare med QPR-ögon. Reading gjorde 1-0 i 89:e och vann. Michael Olise, en 19:årig debutant blev inbytt och avgjorde. Stryk alltså.
Året innan var det mer livat! På hemmaplan besegrades Ipswich med hela 3-0. Wszolek, den som jag tycker underskattade spelaren från Polen gjorde 1-0. Tvåan kom från Lynch och trean gjorde Wells. En helt underbar dag och match.
2017 var det samma lag som gjorde upp på Annandagen. Fast då på Ipswich hemmaplan. Matchen slutade mållös. Mest anmärkningsvärt var att Scowen fick rött kort i slutet av matchen.
Så dom senaste 3 åren har sett ut ungefär som QPR brukar göra. Nu är det dags för detta årets match. Hemmaplan mot Swansea.
Walesarna ligger 3:a bara 2 pinnar från Premier League-platserna.
Rangers ligger 19:e bara 4 poäng från nedflyttning.
Vi gör väl som vi alltid har gjort. Hoppas på hemmaseger. Brexit blev ju klar så undrens tid kanske inte är förbi? Boxing Day och Queens Park Rangers kanske kan funka i år…
Ränderna går aldrig ur även om ens favoritlag lägger säsong efter säsong bakom sig. Och det känns som att absolut ingenting har uppnåtts. Det finns inget att skriva hem om.
I år igen
Återigen har GAIS avslutat säsongen och klarat kontraktet i absolut sista omgången, för jag vet inte vilket år i rad. Ja, vi slapp kvala. Ja, vi slapp lämna in nummerlappen och ta hissen ner i gärdsgårdsserien och GAIS-gården står kvar. Kronofogden har inte hämtat nyckeln än. Så allt är som det brukar. Allt är egentligen bra. Eller vad säger du?
Vi flyttar fokus till ett annat land och ett annat lag i ränder, denna gång i helt andra färger. Långt från toppmatcher, emirat och hemvändande superstjärnor spelar QPR vidare i Championship. Allt går precis som det brukar. Vi vinner en och förlorar två, mönstret upprepas och plötsligt kommer det vara lika hopplöst läge som vanligt där det blir klart i någon av dom tre sista omgångarna att vi får ett år till i näst högsta serien.
Det konstiga är att man bryr sig
Det konstiga är att man ändå bryr sig. År efter år. Ränderna går aldrig ur. Det spelar ingen roll att cupen inte är vår i år, att över 40 år som Grönsvart bara har gett ett silver och en andra plats i cupen.
I andra divisionen både i Sverige och England är det ofta så jämnt att steget mellan positivt kval och nedflyttningsdramatik är få poäng. Så kommer man in i ett stim och vinner till exempel fyra matcher i rad så kan vad som helst hända.
Det väntar vi på. Och väntar, väntar och väntar. Men vi ger oss aldrig, eller hur?
För vi vet anledningarna till att det går som det går, att det är som det är. Inga pengar, tränare som byts innan dom hunnit åstadkomma något alls och spelare i massor som lånas in och ut, i parti och minut. Inget långsiktigt tänk alls.
Men kanske kommer plötsligt QPR hitta det och vinna 5 i rad? Och kanske får GAIS en drömstart nästa säsong och kommer in i ett flow och krigar om en plats i allsvenskan nästa säsong.
Trots att jag vet att det förmodligen INTE blir så kommer jag vara där. Om inte fysiskt på plats, så mentalt.
För ränderna går aldrig ur, det spelar ingen roll om dom är grönsvarta i Sverige eller blåvita i England, och ibland räcker det så. Sånt är livet som GAISARE och som Ranger til I die.
Redaktionen försöker hämta sig från veckans dip, och ser fram emot en ny fullspäckad fotbollshelg. Kanske inte den hetaste Premier League helgen men i kväll är det i alla fall två fina matcher i London.
Klockan 21 är det kickoff på Selhurst när Crystal Palace tar emot Newcastle. Palace med 13 poäng och The Magpies med 11. Wilfried Zaha saknas i Palace, efter positivt Covid 19 test, och det är ju naturligtvis ett stort avbräck och lagkapten Luka Milivojevic är fortfarande avstängd (sista matchen nu).
Mot Chelsea senast såg vi ett väldigt defensivt Newcastle men om Calum Wilson nu är redo för spel får vi räkna med fler offensiva idéer från deras sida.
Mitt tips 1-1, och till det en kall…
Kvarten innan är det också West London Derby då Brentford tar emot Queens Park Rangers i the Championship.
Pontus Janssons Brentford, med ambitioner att nå Premier League, mot lokalkonkurrenten QPR som också vill vara med och slåss om play off platserna, men det vill sig aldrig riktigt.
Bägge lagen har i år varit en lite av en besvikelse, Brentford bara på nionde plats och QPR tre poäng bakom på 13:e.
Skall Brentford haka på där uppe är 3 poäng ett måste och QPR jagar 6 poäng på samma vecka. När hände det senast?
De två senaste mötena har slutat med 3-1 seger för Brentford. Jag är lite försiktigare och tippar bara 2-1 denna gång.
Säsongen 2017-18 var den första säsongen utan ett enda ölmärke som tröjsponsor i premier League. Många lag är ändå starkt förknippade med ölmärken, och samma år, 2017, firade till exempel Liverpool och Carlsberg silverbröllop tillsammans. För att fira det 25 år långa partnerskapet tog Carlsberg fram en unik Liverpool öl, där humle till och med hade planteras i jord från Anfield och även Liverpools tränare Jürgen Klopp och Liverpoollegenderna Robbie Fowler och Steve McManaman har varit och hälsat på i växthuset där humlen växte.
Och vem minns inte det klassiska Liverpool tröjan med Carlsberg loggan.
Nästa exempel på fotbollsklubbarna nära samarbete med bryggeriet är självklart uppifrån Newcastle
Där Newcastle United är nästan unisont med det lokala ölet Newcastle Brown Ale, och personligen blir jag fortfarande lika förvånad varje gång jag ser The Magpies tröjan utan Brown Ale loggan.
Sen har vi Everton som i många år var sponsrade av thailändska Chang.
Premier League officiella öl är dock kanadensiska Carling, som för övrigt är den mest säljande ljusa lagern i Storbritannien just nu, det avtalet sträcker dig den här säsongen ut 2018/19.
Carlings har ett enormt nätverk på de brittisks pubarna och när Premier Leauge för första hade namnsponsor (för närvarande Barclays) 1993 var det just Carlings som stod som namnsponsor, och från 2003 fram till 2012 var Carlings sponsor till the Carling Cup och nu är man alltså officiellt öl märke för Premier League sedan säsongen 2016/17.
I Vår egna London Premier Leauge lyfter vi ju fram London Pride, ölet från London bryggerier Fuller’s men det är egentligen Brentford FC i Championship som har ett partnerskap med Fuller’s och det är inte underligt då Fuller’s bryggeri endast ligger ett stenkast från Brentfords hemma arena, Griffin Park.
Och ställningen i London Premier League undrar du säkert då, jo den kommer här och det är Arsenal i topp!
Arsenal
4
3
0
1
12-5
9
Watford
4
2
1
1
5-5
7
Chelsea
2
1
1
0
3-2
4
Tottenham
2
1
0
1
4-3
3
Crystal Palace
2
1
0
1
3-2
3
West Ham
2
0
1
1
‘1-3
1
Fulham
4
0
1
3
3-11
1
Vad vet ni om årets nykomlingar, ni misaade väl inte vår nykomligskoll i början av säsången: del 1, del 2, del 3
Äntligen är landslagsuppehållet över, och Premier League kickar i gång igen och rivstartar med det kanske mest infekterade rivalmötet av dem alla i Premier League, the North London Derby mellan Arsenal – Tottenham
Rivalitet mellan klubbarna går låångt tillbaka i tiden, när Arsenal var nybildad och flyttade verksamheten till de som Tottenhamsupportrarna tyckte ar deras domäner. Om detta och alla turer kan ni läsa i det här inlägget This town ain’t big enough…
Men det finns ju många andra häftiga derbyn som lokalt kanske är minst lika heta och som vi inte känner till även om vi skrivit om några av dem här på bloggen. Här är In the Bloods topp 20 english derbys.
20) Oxford- Swindon
En episod att minnas var 1982 när en rökbomb kastades in i Oxfords straffområde så Swindon kunde gör mål i rökdimman.
19) Hereford United – Shrewsbury Town
Ett lokal derby ingen bryr sig om, utom de egna fansen. 2010 utbröt en stort tumult mellan supportrarna och en stor polisinsats krävdes för att skingra supporterskarorna.
18) Grimsby Town – Lincoln City
In the blood, här är det verkligen bad blood. 2005 blev en Licoln support knivdödad i anslutning till matchen och på senare tid har match funktionär blivit skadade av flygande säten kastade från publiken.
17) Luton – Watford
Watford nu etablerade i Premier League har sitt lokalderby med Luton Town och på 80-talet var dessa möten rikigt infekterade. När sedan Luton legenden Kerry Dixon på 90-talet skrev på för Watford rann det över för Luton supportrarna som helt sonika åkte in till Watford och gjorde upp.
16) Brighton & Hove Albions – Crystal Palace
Ett Premier League derby, som kanske inte låter som ett derby i våra ögon men från Brighton upp till södra London är det bara några tågstopp. Ett incident som etsats sig fast är från FA-cupen 1976 då Brightons manager fick en kopp kaffe över sig från en Palace supporter och svarade med obscena gester mot Palace klacken, något de inte förlåtit än.
15) Chester – Wrexham
Ett derby som har allt, fast lagen är från olika länder. Anglo-Wales konflikten i sitt essä. Medelklass mot arbetarklass. Polisen här har mer att göra en under ett Manchester derby enligt dem själva.
14) Everton – Liverpool
The Merseyside derby platser kanske egentligen inte här bland allt våld och bråk, men the friendly derby har en lång historik och klubbarna har kanske mer gemensamt än vad som skiljer dem åt, men visst är det prestige att vinna derbyt även om det är viktigare att slå Manchester lagen.
13) Portsmouth – Southampton
I dessa hamn och varvsstäder är man uppvuxen att hata varandra, från generation till generation. och är det bara och det gäller givetvis på fotbollsläktarna med, fast man har en gemensam fiende; Harry Redknapp.
12) Aston Villa – Birmingham
Med villa i Championship kan denna glödbädd av dödshot och bråk blossa upp igen. Birmingham derbyn har vi inte varit bortskämda med på länge.
11) Manchester City – Manchester United
Rent fotbollsmässigt det kanske största derbyt, men i ärlighetens man brydde sig inte United supportrarna om City under 25år då var Liverpool det lag man hade som rivaler. Nu börjar det gro en stämning mellan Manchesterklubbarna och riktig rivalitet börjar växa fram.
10) West Bromwich – Wolverhampton Wanderers
Ett hetare Birminghamderby även om inget av lagen anser sig komma från Birmingham. Två klassiska Midlandlag med starka motsättningar, så när West Brom vann med 5-1 på bortaplan 2012 fick Mick McCarthy lämna jobbet hos Wanderers.
9) Blackburn Rovers – Burnley
När Blackburn ramlade ur Premier League hyrde Burnley supportrarna ett flygplan med en banderoll och firade!
8) Bristol Rovers – Bristol City
I en stad som egentligen inte gillar fotboll är två lag ett för mycket, tycker båda lagens supportrar. Matcherna slutar nästan alltid med att planen invaderas innan slutsignalen.
7) Derby – Nottingham Forrest
Ett klassiskt tipsextra derby med manager Brian Clough i spetsen¨, eller som Stuart Pearce sa: But even if the were the only club around, I’d rathergo on the dole”.
6) Arsenal – Tottenham
På sjätte plats hittar vi dagens stora derby, och det hetaste i årets Premier League .Läs allt om historiken kring the North London Derby
5) Ipswich Town – Norwich City
The Old Farm, har vi skrivit om tidigare här på bloggen och ör riktigt klassiskt landsortsderby. Det handlar inte om fotboll det handlar om två städer, två klaner, det här är på liv och död och mycket större än fotboll. Old Farm
4) Millwall – West Ham United
Har inte spelats på några år nu men här finns en rivalitet som går långt tillbaka, väldigt långt tillbaka. Millwall Athletic och Thames Ironworks två gäng med varvsarbetare från olika sidor älven. När sedan kriminella sökte sig till fotbollen på 70 talet blommade rivalitet ut till våldsamheter och så sent som 2009 inträffade the Upton Park Riot då en Millwall support knivhöggs till döds.
3) Sheffield Wedneday – Sheffield United
I fotbollens vagga sedan 1862 har det spelats och detta derby verkar inte mattas av, utan här frodas fortfarande rivaliteten och tyvärr också våldet under en hel veckan inför mötet.
2) Newcastle United – Sunderland
The Tyne-Wear derby. Här har du ett historiskt derby, och då menar vi Historia som går tillbaka till gamla kungar och maktkampen över England och allt finns att läsa här: http://intheblood.se/tyne-and-wear-ett-derby-pa-blodigt-allvar/
1). Swansea – Cardiff
Ja det hetaste derby är inte ens engelskt, utan det hittar vi i Wales, och för något år sedan var det Premier League status på mötet mellan Swansea och Cardiff. Det här handlar inte bara om fotboll utan också om makten i Wales och i många år var fans förbjuda att gå på matchen. 1988 jagades ett gäng Cardiff supportrar ut i vattnet och än i dag kan du se Swansea fans bära simringar och armpuffar på derbyt. The Welsh Derby och Loud ‘n Proud